Jag har precis hejdat mig från att skicka ett mejl till ett gammalt ex.. Johan.
Det är nog över ett år sedan vi hade kontakt sist, och flera år sedan vi sågs. Jag vet att du har gått vidare i ditt liv, och jag vet att det var jag som sa åt dig att gå.
Jag kan ändå ibland inte låta bli att undra vad som hade hänt om jag inte hade kört iväg dig.
Varje gång jag har en “ensam-kris” tänker jag på dig, och just nu har jag en sådan kris!
Jag tror att jag stundvis saknar dig, kanske till och med längtar efter dig.
Skulle jag ta kontakt med dig, vet jag att jag skulle få din uppmärksamhet.
Jag ska dock inte göra det, jag ska respektera ditt val att gå vidare, vilket du gjorde helt rätt i att göra. Det är jag som inte kommer framåt,
jag hamnar på ruta ett hela tiden.
Det gör mig ledsen och faktiskt lite likgiltig.
