Då har helgen passerat, mamma mår bättre och har fått byta avdelning. Jag har börjat att pusta ut och nu kommer min värk och min hunger tillbaka. Det är helt otroligt hur vi människor kan hela oss, ja, jag tänker på min mamma. Hon var okontaktbar i början, men nu har respiratorn tagits bort och hon har en egen telefon på sitt rum! Det tråkiga är nu att det är bestämda besökstider… det kan ju i och för sig vara bra för mamma, men det begränsar oss anhöriga. Vi vill ju vara där hela tiden.
Ja, och så är det måndag, en ny arbetsvecka är i gångn. Ska försöka att under denna vecka få ordning på hemmet, har börjat, men kommer inte till slutet någon gång.. tappar helt enkelt lusten under vägen.
/Linda
